FAQ – vanliga frågor om ADHD
Här samlar vi svar på de frågor som föräldrar, elever, lärare och andra ofta ställer om ADHD. Använd sidan som uppslagsbok – och som stöd inför möten med skola eller vård.
Allmänna frågor
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar förmågan att reglera uppmärksamhet, energi, impulser och känslor. Det handlar inte om lathet eller dålig uppfostran, utan om hur hjärnan är organiserad.
ADD kallades tidigare den ouppmärksamma formen av ADHD. I dagens diagnossystem heter det ”ADHD huvudsakligen ouppmärksam form”. Kärnan är densamma: svårigheter med fokus, organisering och start – utan lika mycket hyperaktivitet.
Ja. Omkring 5–7 % av alla barn uppskattas ha ADHD. En stor del har kvar betydande svårigheter i vuxen ålder, men uttrycket kan förändras över tid.
ADHD hos barn & i skolan
När svårigheterna är tydliga, återkommer under längre tid och påverkar vardagen i både hem och skola. Om vanliga strukturförsök inte räcker är det klokt att ta upp en utredning med skola och vård.
ADHD-hjärnan har svårt att hålla kvar uppmärksamheten på en och samma sak, särskilt vid muntlig information utan visuellt stöd eller delaktighet. Kortare block, tydliga mål på tavlan och aktiva inslag gör stor skillnad.
Nej. Många klarar sig bra med rätt anpassningar i undervisningen. Resursperson behövs när svårigheterna är väldigt omfattande eller när miljön är extra krävande.
Hemma, konflikter och rutiner
ADHD innebär svårigheter med självreglering. Barnet är ofta trött efter skoldagen, missar instruktioner och blir lätt överväldigt av krav. När både barn och vuxen är stressade ökar risken för konflikter. Struktur, förutsägbarhet och positiv förstärkning minskar bråken mer än hårdare gränser.
Använd en enkel morgonlista med bilder eller ord, samma ordning varje dag. Förbered så mycket som möjligt kvällen innan – kläder, väska, frukost. Lägg till tidshjälpmedel (t.ex. timer) och ge en instruktion i taget.
Skärmar, spel och sociala medier
Fokus bör ligga på helheten: sömn, skola, fritid, rörelse och relationer. Om dessa delar fungerar är skärmtiden sannolikt i balans. Om sömn, skola eller socialt liv påverkas negativt behöver ni justera.
Bestäm tiden i förväg, använd timer, förvarna i flera steg och planera en övergång – till exempel mellanmål, kort lek eller en gemensam aktivitet. Stäng inte av tvärt om det går att undvika.
Utredning, diagnos och mediciner
En utredning innebär intervjuer, formulär till hem och skola, psykologiska tester och medicinsk bedömning. Syftet är att förstå funktionsnivå och vilket stöd som behövs, inte att ”sätta en etikett”.
Forskning visar att korrekt använd ADHD-medicin är säker för de allra flesta och att den snarare minskar än ökar risken för missbruk. Puls, blodtryck och biverkningar följs upp regelbundet av läkare.
Nej. Medicinering är ett av flera verktyg. För vissa är den avgörande, för andra räcker anpassningar, struktur och psykologiskt stöd. Beslut tas alltid tillsammans med vården.