ADD är inte en separat diagnos, men skillnaderna i hur ADHD yttrar sig är verkliga och viktiga. Här förklaras ouppmärksam typ, könsskillnader och maskering.
Kort svar: ja, i grunden. ADD (Attention Deficit Disorder) var ett äldre diagnosbegrepp som användes för att beskriva personer med uppmärksamhetssvårigheter utan tydlig hyperaktivitet. I dag finns ADD inte längre som en separat diagnos i diagnosmanualen DSM-5.
I stället används samlingsnamnet ADHD med tre specificerade presentationstyper:
Den ouppmärksamma typen innebär svårigheter med fokus, organisering och att fullfölja uppgifter, utan den motoriska oron som syns vid hyperaktivitet. Det gör att dessa personer ofta missas i utredning och felaktigt uppfattas som drömmare, omotiverade eller ointresserade.
| Ouppmärksam typ | Hyperaktiv-impulsiv typ |
|---|---|
| Lätt distraherad av intryck | Svårt att sitta stilla |
| Tappar saker, glömmer detaljer | Avbryter andra ofta |
| Svårt att slutföra uppgifter | Pratar överdrivet mycket |
| Undviker mentalt krävande arbete | Agerar utan att tänka |
| Verkar inte lyssna | Svårt att vänta på sin tur |
Stödet och strategierna behöver anpassas till presentationstypen. Den ouppmärksamma typen behöver ofta mer stöd med externalisering av arbetsminnet, strukturskapande och energihantering. Den hyperaktiva-impulsiva typen behöver mer stöd med rörelseventiler, impulskontroll och bemötandestrategier.
👉 Oavsett om du hört "ADD" eller "ADHD": stödet utgår från individens faktiska svårigheter, inte från vilken etikett som används. Läs mer om ADHD hos flickor där ouppmärksam typ är extra vanlig.
Ja. Presentationstypen kan förändras över tid, många hyperaktiva barn visar övervägande ouppmärksamhet som unga vuxna. Det beror delvis på att hyperaktivitet delvis "normaliseras" med ålder, medan ouppmärksamhet och exekutiva svårigheter kvarstår.
Professionella resurser i Sverige
Information & utbildning — Innehållet är avsett för utbildningsändamål och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling.