💊 Medicinsk behandling vid ADHD

Varför medicinerar man?

Läkemedel vid ADHD syftar till att balansera signalämnen, främst dopamin och noradrenalin, i hjärnan för att förbättra uppmärksamhet, impulskontroll och exekutiva funktioner.

Centralstimulerande medel

Metylfenidat (Concerta, Ritalin, Medikinet m.fl.) ▼

Vanligaste förstahandsvalet vid ADHD-behandling hos barn och vuxna i Sverige. Ökar tillgängligheten av dopamin och noradrenalin i hjärnans synapser.

  • Finns både som kortverkande och depotberedningar.
  • Effekten märks ofta inom 30–60 minuter för kortverkande.
  • Vanliga biverkningar: minskad aptit, insomningssvårigheter, magont.
Lisdexamfetamin (Elvanse) ▼

Ofta andrahandsval om metylfenidat inte fungerar tillräckligt bra eller ger för mycket biverkningar. Är en så kallad prodrug som omvandlas i kroppen.

  • Långverkande – en dos på morgonen räcker ofta hela skoldagen.
  • Kan ibland ge jämnare effekt över dagen än kortverkande preparat.
Dexamfetamin (Attentin m.fl.) ▼

Kortverkande alternativ som ibland används som komplement eller när man vill kunna styra effekten mer specifikt under vissa tider på dagen.

Icke-centralstimulerande medel

Atomoxetin (Strattera) ▼

Påverkar främst noradrenalin. Har effekt dygnet runt och ingen känd risk för beroende. Används ofta när centralstimulerande inte passar eller ger för mycket biverkningar.

  • Tar längre tid att få full effekt, ibland flera veckor.
  • Kan vara särskilt hjälpsamt vid samtidig ångestproblematik.
Guanfacin (Intuniv) ▼

Ursprungligen blodtrycksmedicin, godkänd för barn och unga med ADHD. Påverkar nervsystemets reglering snarare än dopamin direkt.

  • Kan vara bra vid sömnproblem, tics eller uttalad hyperaktivitet.
  • Vanliga biverkningar är trötthet och blodtrycksfall, därför följs puls och blodtryck noga.

Forskning om effekter och risker

Stora registerstudier, bland annat från Karolinska Institutet, visar att medicinsk behandling av ADHD är kopplad till minskade risker på flera områden.

Område Effekt av behandling
Kriminalitet Minskad risk för lagföring hos både män och kvinnor.
Olyckor Färre trafikolyckor och akuta skador under perioder med behandling.
Missbruk Lägre risk för substansbrukssyndrom jämfört med obehandlade med ADHD.
Suicid Minskad risk för suicidförsök och dödlighet.
Skola/arbete Bättre skolresultat och högre chans att behålla anställning.
Biverkningar – vad ska man hålla koll på? ▼

Som alla läkemedel kan ADHD-mediciner ge biverkningar. Dessa är oftast milda, dosberoende och går att hantera genom justering eller byte av preparat.

  • Vanliga: Nedsatt aptit, insomningssvårigheter, huvudvärk, magont, muntorrhet.
  • Mindre vanliga: Ökad puls/blodtryck, ångest, nedstämdhet.

Regelbunden uppföljning av längd, vikt, puls och blodtryck är standard vid behandling. Dosjustering är ofta nödvändig för att hitta rätt balans mellan effekt och bieffekter.

Viktigt att veta