🏫 Utmaningar i skolan

Långa, muntliga genomgångar är en av de svåraste situationerna för elever med ADHD.

• Kortare block: Dela upp genomgångar i 5–10 minuters delar.
• Skriv upp: Ha alltid dagens mål och steg synliga på tavlan.
• Checka av: Låt eleven upprepa uppgiften med egna ord innan start.

Många elever med ADHD kan mycket mer än vad som syns i traditionella prov och skrivuppgifter.

• Förlängd tid: Ger möjlighet att hinna tänka klart.
• Uppdelade uppgifter: Flera mindre delar istället för en stor.
• Alternativa redovisningssätt: Muntligt, inspelat, praktiskt.

På raster finns ofta minst vuxenstöd men flest krav på socialt samspel och impulskontroll.

• Trygga platser: Bestämda platser eller aktiviteter där eleven vet att det finns vuxen närhet.
• Rastkontrakt: Kort överenskommelse: ”Vad gör jag? Med vem? Vem kan jag gå till?”
• Stöd i konflikter: Någon vuxen som hjälper eleven att tolka situationer i efterhand.

Extra anpassningar är sådant som läraren kan göra inom ramen för den ordinarie undervisningen, utan formellt beslut om särskilt stöd.

• tydligt placerad plats i klassrummet, nära vuxen och bort från störningar,
• skrivna instruktioner + muntlig genomgång,
• arbetsuppgifter uppdelade i mindre steg,
• möjlighet till korta mikropauser och rörelse utan att ”störa”.

Ofta är det just de här små, genomtänkta justeringarna som gör störst skillnad i vardagen.

När extra anpassningar inte räcker kan eleven ha rätt till särskilt stöd. Då ska skolan utreda behovet och upprätta ett åtgärdsprogram.

• en tydlig beskrivning av svårigheter och mål,
• vilka stödinsatser som ska ges, av vem och när,
• t.ex. stödlektioner, mindre undervisningsgrupp eller extra vuxenstöd,
• plan för uppföljning – när och hur ni ser om stödet fungerar.

Åtgärdsprogrammet är ett gemensamt verktyg – inte ett dokument som bara skrivs och läggs i en pärm.

Många elever med ADHD behöver se dagen, lektionen och uppgiften framför sig för att kunna planera och genomföra.

• dagsschema på tavlan med ikoner eller kort text,
• checklistor för längre uppgifter eller projekt,
• ”nu – snart – sen”-stöd vid övergångar,
• tydliga start- och sluttider för uppgifter.

Tydliggörande pedagogik hjälper hela gruppen – men är ofta helt avgörande för elever med NPF.

Hjälpmedel kan avlasta svårigheter med tid, organisation och läs/skriv.

• tidsstöd: timstock, timer-appar, visuella klockor,
• struktur: digital kalender med påminnelser, checklistor i lärplattform,
• läs- och skrivstöd: talsyntes, stavningshjälp, inlästa läromedel,
• hörselkåpor eller lugn arbetsplats vid behov.

Viktigt är att hjälpmedlen introduceras tillsammans med eleven och följs upp – inte bara ”delas ut”.

Stödet fungerar bäst när alla runt eleven drar åt samma håll. Elevhälsan har en nyckelroll i att samordna.

• regelbundna, korta avstämningar med vårdnadshavare,
• gemensam bild av vilka svårigheter som ska prioriteras just nu,
• tydliga kontaktvägar vid oro – vem ringer vem, och när?
• koppling till handlingsplaner och dokumentation vid behov.

Målet är att eleven ska slippa vara ”budbärare” mellan hem och skola.